Tja, da sitter man (Nova!) antligen har i Edinburgh i receptionen pa vart asnajsa hotel och far dela med sig utav sina upplevelser. Far se hur mkt jag hinner skriva pa 30 minuter nar jag dessutom maste utelamna vissa nodvandiga bokstaver, haha.
Jag ska beratta om igarkvall, det var en galen bohemisk och friggjord natt, det var som att befinna sig i en film och vara osynlig. Att bara betrakta scenerna som utspelades framfor sig och folja intrigen utan att nansin behova delta. Vi besokte Forest café. Forest ar ett ideellt hippie stalle, de har inga anstallda utan bestar bara av volontarer och besokare. Inredningen paminner lite om stockholms cafe' String men atmosfaren och kanslan ar helt annorlunda! Det ar kreativitetens och spiritualismens boning, alla konstformer samsas har, dans, teckning, sang, musik. Alla ar valkomna, allt ar karlek. Stamningen ar sa intim den kan bli utan att nagansin bli obekvam och pinsam. Har sitter kvinnor med stora monstrade kjolar och orhangen och man med dreads eller rutig skjorta och gubbyxor. Alla tycks kanna varandra, men jag vet inte om de gor det eller om alla bara ar vanliga mot alla. I taket hanger tyg, pa vaggen ar det malat. Det finns en scen som badar i rott ljus och dar turas kvinnor och man om att ga upp och sjunga, spela, beratta historier. Det visas ocksa bildspel over teckningar som en volontar ritat, det ar hennes sista kvall och hon hyllas utav manga.
Jag och Natalie kommer dit med resten av gruppen men de lamnar det stora rummet ganska snabbt. Vi daremot kan inte slita oss. Vi sitter som trollbundna framfor skadespelet. En ung man gar upp pa scenen, honom minns jag sarskilt bra, for han kunde verkligen tala. Han berattade tva historier med en sadan inlevelse att man forflyttades i tid och rum. Sedan avslutade han med en sa bohemisk anekdot att man som lydig student bara ville skrika och halla for oronen for att inte fordarva sin hjarna. Han berattade om Nana, tjejen som skulle sluta pa forest, och han berattade foljande:
"Det var pa den tiden Nana bodde hos mig, vi levde mest pa natten da men just denna dag sa var vi vakna tidigt pa formiddagen, vi tillbringade den i sangen. Hon ritade av mig dar jag lag och jag at stora friska vindruvor och rokte en joint. Solen lyste in genom fonstret, denna dag hade min pappa valt att ringa mig for ett av hans vanliga "du slosar bort ditt liv"-samtal och jag fragade,
Vad har du gjort idag pappa? han svarade att han tagit bussen till jobbet som vanligt och sedan missat bussen nar han skulle aka hem ifran jobbet pa kvallen. Da sade jag
Och har ligger jag i sangen med en ung 20 arig konstnar som malar av mig medan jag ater enorma vindruvor och roker [...]. Och du sager att jag slosar bort mitt liv?"
Out./ Nova(ingen korr, tiden gar ut!)